För en vecka sedan befann jag mig i Arvidsjaur och i Rosies fina butik. Denna måndagsmorgon står jag i ett råkallt, höstigt Striberg och väntar på bussen. Säga vad man vill om min tillvaro, särskilt enahanda är den i alla fall inte.
Ombord på buss 1 av 3, på väg till Kopparberg.
Visdomsord i busskuren…
Kaffe!! Efter att ha väntat i Lilla Mon nästan en timme är jag genomfrusen. En mugg hett kaffe känns som det lyxigaste på länge. Nu är det bara en halvtimmes väntan på nästa buss…
Fruuuusen Ulrika. Dags att ta fram ordentliga kläder! Att frysa så här är ju bara korkat och onödigt, för efter 18 månader i Arvidsjaur har jag ju både varma kläder och skor.
Den här lappen var det första jag såg när jag klev in i lägenheten i Kopparberg, haha. 
Tur för honom det, att jag såg den och inte röran först… Voj voj.
Kopparberg är sig likt: lugnt. Milt sagt.
Utsikten från köksfönstret är inte lika färgglad längre.
Det första jag gjorde när jag kom hit var att sticka en stund medan jag hällde i mig en kanna kaffe för att försöka bli varm.
Det hjälpte väl så där. Det fick bli sjal och ullkofta på, också.
Måndag, ja.
Måndag är inte min favoritdag. Saknar rallysnubben och katterna. Det är där som är hemma, inte här.
Måndag verkar däremot vara anonyma mailskrivares favoritdag. Nåja.
Skit på er, stackars bittra människor. (Får väl prova att tala till dem på deras egen nivå.)
Nu ska jag jobba och sedan sticka.
Och vara glad. Så det så!
Om bloggen:
Hej….du glade stickerska! Vad är det för fint du stickar i fame trend? Och tack för en fin blogg …..alltid roligt att få följa dina..(stick) äventyr!mvh Inger
Posted on October 17, 2011 at 15:15.
Vad är det för konstiga människor som kommenterar anonymt? Om det är det roligaste de kan komma på att göra, så har de ett väldigt trist liv! Jag har alltid undrat vad det är för människor som mår bättre av att trycka ner andra.
Tur att du har stickning och att du är glad!!
Varma kramar från mig
Posted on October 17, 2011 at 16:28.
Jag gillar årstiderna men tycker ändå att det känns lite sorgligt när träden blir alldeles kala.
Och lappen tyckte jag var riktigt kul. Kände genast att det nog fanns en bra anledning att skriva den
Posted on October 17, 2011 at 16:55.
Strunta i de bittra människorna,lägg energin på stickningen o rallyåkande som du gillar,livet är till för o levas!
Du har en kanonfin blogg som jag läser varje dag,hela upplägget på stickamera är jättebra jag använder mycket av de som finns!Rekommenderar den till alla stick o handarbetsvänner jag har!
Stort kram från mej!
Posted on October 17, 2011 at 17:19.
Hejsan!
Jag kan bara hålla med alla de tidigare kommentarerna! Strunta i de anonyma, de är riktiga fegisar! Dom vågar väl inte vara kaxiga irl utan går omkring som små grå möss.
Din blogg rekommenderar jag alltid som en bra startblogg till sticknybörjare eller pånyttfödda, gamla stickerskor. Och använder den själv också.
Kram från Annika
Posted on October 17, 2011 at 19:04.
Jag tycker också att måndagar är jobbiga dagar. Tungsamma på nåt vis. Men hur hittar de anonyma skrivarna din mailadress?! Trist med anonymititet, fegisar som inte vågar stå för vad de tycker.
Posted on October 17, 2011 at 20:49.
Anonyma människor måste leva trista liv… Inte se nåt fel i sig själva, bara hacka ner på andra… Stackars dom, säger jag bara! Det bottnar säkert i avundsjuka, du har säkert nåt de vill ha!! De missunnar dig lyckan och då finns det bara en sak att göra, radera kommentaren (vilket jag ju vet att du gör), skratta åt deras totala olycka och gotta sig i att du har det så mycket bättre än de har. Skäms på dig, du anonyma kommentator! Och kram på dig, superfina Ika!! <3
Posted on October 19, 2011 at 06:04.