Kärlek och ljus

Vaknar tidigt, med en arm omkring mig. Nära nära. L y c k a!
Dimmigt ute, 9 grader. Morgontrafiken är gles. Fåglarna kurar på tak och antenner.

Morgonkaffe och korsord tillsammans innan han måste fara.
Lågmält prat för att inte väcka Chrille.
Leenden. Rara ord. En öm strykning över kinden.
Gemenskap.
Och jag är så lycklig att jag nästan spricker.

Igår hade vi en underbar kväll. Middag tillsammans alla fyra: Andreas, Christian, Marcus och jag. God mat, tända ljus och gott om tid att sitta och prata och trivas. En ny familjeenhet i vår storfamilj. Åh, det är sådan glädje!

Vinkar till honom när han far. Saknaden känns direkt jag ser bilen köra iväg.
Aldrig trodde jag att jag skulle få känna så här. Sådan total kärlek. Att allt skulle kunna vara så enkelt, så rätt.
Att allt, precis allt, skulle stämma.

Vet ni…mirakel sker. Man kan gå från djupaste mörker till det allra vackraste ljus!

Tonåringsvrå.

Idag är Frassebrasse här hos mig över dagen. Han verkar trivas ok och han blev överlycklig när han kom in här imorse och både matte och Christian var här men lite oroligt är det – det är väldigt lyhört här och han kan inte riktigt slappna av. Jag hoppas det blir bättre med tiden. Han är en underbar krabat men inte alldeles enkel.

Att ligga på sköna mattan med en tuggpinne är i alla fall finfina grejer.

Idag ska jag försöka få lite mer sticktid. Det är såååå lätt att rusa på och hela tiden öka hastigheten. Lite till. Lite till. Lite till. Wrooom! Jag är väldigt väldigt bra på det tyvärr. Men jag m å s t e komma ihåg, lära mig, vänja mig vid att sakta ner. Lära mig att det är jätteviktigt med paus och vila också. Jag har varit som en våt fläck på den där ökända väggen och jag vill inte dit igen.

Och därför ber jag om ursäkt till er som mailat angående tv-spel och annat till salu. Jag har i n t e glömt er, jag har fått era mail. Jag har sparat dem i en egen mapp i datorn och jag lovar att ta tag i det efter helgens stickträff i Rättvik.

Nu ska jag diska och sedan ta med Frallanbrallan på en “stadspromenad”.

Marcus, den här är till dig: