Allt är packat inför sticklägret imorgon. Jag har inga måsten ikväll. Inga alls.
Har en stickning framför mig, men nu har två timmar gått utan att jag stickat en maska.
Rastlös. Vankar lite hitan och ditan.
Sitter en stund på trappan och småpratar med Nils (Elvira och Robbans mamma) som sitter en bit bort.
Går in igen. Tittar på stickningen. Byter kanal några gånger. Inget fångar mitt intresse. Hämtar ett glas vatten. Tittar lite till på stickningen. Stickar en maska. Går ut en stund igen.
Tänk att frånvaro kan kännas så påtagligt, så fysiskt.
Jo. Ulrika är liksom så dära…kär. 
Väldigt.
Nu mitt vilsa hjärta stilla sagt farväl
till ett liv i skuggan
av min sorgsna själ
Nu doftar det av liv nu älskar jag med mod
nu är tid att leva
du gör tanken god
(Textrader ur Åsa Jinders “Nu är tid att leva”.)
Om bloggen:
Önskar att jag kunde vara med på sticklägret. Men fick inte ihop det i år, maken börjar jobba på torsdag så det är inte läge. Tjejerna och jag är lediga ett tag till men jag kan ju inte lämna dem ensamma även om stora E (som är
kan fixa pannkakor själv.
Posted on August 2, 2011 at 20:18.
Som är 8 ska det vara
Posted on August 2, 2011 at 20:18.
Åh, känslan att vara kär är den bästa <3
Posted on August 2, 2011 at 21:01.