Liten kvällspromenad

För någon som älskar att vara utomhus i naturen, skogen och mår så otroligt gott av det, så spenderar jag enormt mycket tid inomhus. Det måste det bli ändring på!

När jag inte varit i skogen på några dagar blir jag trött och väldigt, väldigt rastlös.
Inatt när Frasse och jag var ute på kortpromenad tänkte jag på just det, och på att jag känner mig så mycket mer hemma i naturen än inomhus. Jag är sällan rädd utomhus, inte ens när det är alldeles mörkt. Jag känner mig som en del av omgivningen utomhus. Det är inomhus man är liksom…ja, separerad från omgivningen.

Frasse och jag gick en kort sväng nyss och som vanligt när vi kommit ut så ville jag inte gå in igen. Men, det finns saker som måste göras, så det fick bli en kort runda bara. Njöt gjorde vi i alla fall, båda två.

I kvällssolen kommer det gyllenbruna i hans päls fram. Knasig, knäpp men älskad vovve.

Tillbaka vid huset ville vi inte gå in riktigt än så vi satt på bron en stund och myste.

Frasse är en riktig pussgurka.