Jag ska ta bussen in till Kopparberg snart och hade egentligen en massa saker jag skulle göra före det men…vädret är ljuvligt och solvärmen där ute lockade. Vi gick ut en stund och njöt av solsken, doften av skog, fågelsång och lugn och ro.

Jag trängde undan stressen och oron och koncentrerade mig på ljuset, dofterna, ljuden, detaljerna omkring mig.

Andas, lyssna, se.

Efter skogspromenaden satt vi en lång stund på bron.

Tyst gemenskap.

Solsken mot ansiktet. Fjärilar. En humla. En modig talgoxe som kom riktigt nära och kikade på oss lite fundersamt.

Sakta, sakta kommer den tillbaka.
Livsenergin.

Den smyger sig in genom sprickorna, letar sig in som en liten rännil av smältvatten.
Här och där börjar små energipölar bildas.


7 Comments on “Här, nu.”

  1. Ann-Britt says:

    Njuta av stunden! Det borde vi göra oftare…
    Alla dom där “måstena” brukar ju finnas kvar i alla fall!
    /Ann-Britt

  2. Efwa says:

    Vad bra att små strimmor av hopp letar sig fram. Önskar dig en underbar fortsättning på den här dagen. Kram

  3. Micke says:

    Härligt att energin kommer tillbaka.
    Lite sådär borde man göra oftare, bara vara liksom..
    Vem vet, det kanske blir ännu bättre framöver. Hoppas :)

  4. Ulrika says:

    Ann-Britt – dom gör ju det…

    Efwa – tack!! Och detsamma. :-)

    Micke – ja det känns o e r h ö r t skönt.
    Jag hoppas också det fortsätter så. :-)

  5. Mikaela says:

    Låter härligt Ulrika <3

  6. Elisabet says:

    Fina bilder och allra finast är ju små kattungarna! Blir du kattmatte nu, tro ..,-)

  7. Ulrika says:

    Mikaela – <3

    Elisabet – ååå så frestad jag är må du tro. :) Men nej.